måndag 20 juli 2015

9x32 kvadratsteg

Jag vet vad ni kommer att tänka nu. Eller jag anar det i alla fall. "Kupa potatis, nu?? I mitten av juli? Är inte det lite sent?" 
Jo. Det är det såklart. Men sådär sista veckan före skolavslutning, då när vi egentligen hade tänkt peta ner den där  potatisen, så hann vi inte. Ni som haft studenter i familjen vet varför. Sen kom regnet. Och det, tillsammans med kylan, ville inte ta slut. Slutkörda som vi var så resonerade vi så att potatisen tror nog att det fortfarande är tidig vår så vi kan nog vänta en vecka till. Till slut blev det att sätta det som grott för längesen och hoppas på att det som tar sig tar sig. 

Så nu går jag här i, törs jag kalla det för potatisåker (?), och hackar och hackar i jorden. Nästan varje gång jag hugger hackan i jorden klingar det så vackert (vi bor ju i Småland - tack inlandsisen!) och nyss i kapp med signalen från järnvägsbommarna. Det är andra året som jag tvingat maken att ställa upp på det här med potatisodling. Förra året gav bra skörd. Jag gjorde en deal med Gud när vi hivat in sista hinken med nyskördad potatis i jordkällaren (hela skörden var ett arbete som tog 8 timmar för hela familjen att utföra, för hand, men så roligt vi hade!). Jag bad honom att bevara potatisen från mögel, råttor och annat oknytt. Det skulle han, sa han. Om jag delade med mig av potatisen till andra. Jag höll min del av avtalet och han höll sin så klart :). Det som var kvar av all potatis förra året kunde vi använda till utsäde i år. Det känns gött! 




Ha en fin måndag!

~ Maria ~

torsdag 16 juli 2015

Att vända blad

Allt har sin tid. Nu har min fysiska butik haft sin. Åtminstone för en tid framåt. Man vet ju inte vad som händer i framtiden, men omständigheter gör att jag måste avsluta detta kapitel. Jag kommer säkert att delta i marknader, bara för att det är roligt. Och bloggbutiken finns kvar, om än med ett begränsat utbud jämfört med vad jag haft i affären. 


Och bloggen här behåller jag också. Här visar jag säkert diverse pysselalster och sånt jag tycker är fint i största allmänhet. Jag hoppas Du vill hälsa på mig på bloggen även framöver. Kanske kan jag inspirera med något pyssel eller med någon tanke :). 

Idag har jag gjort en liten promenad i min trädgård. Jag kan bara inte sluta att förundras av alla sorters liv, i färg och form. 






Ha en fin sommarkväll!

~ Maria ~

fredag 3 juli 2015

Jag gläds

Över en grön, limmad liten tekanna som kan rymma en liten bukett blommor från en god vän. 



Över en glass som just tagit slut. 
Över nya pelargoner (titta vilket jätteblad!). 



Över en stor lastbil med släp, manövrerad av äldste sonen (mamman sväller av stolthet när hon ser honom backa intill och haka på släpet med en sådan precision som skulle göra vem som helst imponerad). 

Över lillan som äntligen lyckats pilla ut den där envisa tanden (det blev en guldpeng även av den). 
Över mannen som "hur enkelt som helst" (eeh, jag undrar, jag) mixtrade ihop den där gamla gräsklipparen som jag trodde var bortom all räddning, över mellansonen som sedan klippte och klippte och klippte.


Över solen, gräset, fåglarna, himlen och det ljuva ljumma om kvällen.


Över de stadiga gamla ekarna som påminner mig om Skaparen och min egen litenhet, om att jag behöver sakta ner och bli stilla, som några ord i en av favoritsångerna. 


Låt mig växa stilla
Som ett träd i skogen.
Gör mig i det lilla
För det stora mogen. 

Tack, ni som troget tittar in här :)! Ha en riktigt fin helg!

~ Maria ~